Det är med glädje jag ser tillbaka på SM-helgen som varit. Jag vann singeln vilket kanske inte var så oväntat men det ska trots allt göras. Jag har nu en svit på sju raka SM-guld i singel och jag ska jobba på för att få sviten så lång som möjligt.
Det var väldigt kul att jag kunde ro dubbel med Antti som verkligen har försökt att lära sig ro sculler under sommaren. Han lär sig mer och mer hela tiden och förhoppningsvis kan vi flytta fram våra placeringar till nästa år.
Att Brudpiga kommer till start med en åtta är historiskt och väldigt kul. Det gick i lås mycket tack vare vår broderklubb i Leksand, Hjortnäs brygga. Vi fick till en solid rodd som lovar gott inför fortsättningen och jag hoppas att laget fick blodad tand att fortsätta träna och utvecklas. Vi kan även jobba en del med föryngring. För lite bilder på detta för Brudpiga historiska ögonblick så kan man besöka www.brudpiga.se
Avslutningen på helgen är ändå det som var mest glädjande. Scullerfyraloppet kommer att placera sig i mitt medvetna som ett av de roligaste och skönaste loppen jag rott. Vi fick till en så bra känsla och den höll i sig hela vägen till seger. Det kändes bitvis som att flyga. Tack för åkturen pojkar (Pliggen, Rappen och Nääsen).
Något som också är glädjande är framgångarna för min ”andra” klubb UARS. Anders Backéus och Carl Olsson tog i sin tvåa klubben första SM-guld någonsin på herrsidan. Jag tror att deras attityd kommer att visa vägen för fler i klubben att det går om man vill och tränar på. Min kära sambo Linda och Helena Back i dubbel är några som tränar på och fortsätter att närma sig de bästa bit för bit. Bara att kämpa på så kommer framgången snart.